– Arbetsvärlden har revolutionerats medan facket trampar på i samma spår som för tjugo år sedan. Med gårdagens metoder löser vi inte morgondagens problem. Globaliseringen kräver mainstreaming, att internationalismen genomsyrar allt fackligt organisationsarbete, det må vara organisationsarbete, avtal, utbildning eller sekreterarjobb, säger Ryder som även vill se globaliseringen på varje nationell och internationell agenda.

Ett nytt kapitel inleds i världsfackets historia då FFI och det kristliga världsfacket i höst går samman i en ny världsorganisation. Ryder ser fram emot att en halvsekel tudelning med överlappning, tåtramp och energislöseri tar slut. Han ser fram emot ett systematiskt samarbete mellan den nya organisationen och de tio globala yrkessekretariaten.

– Vi måste prioritera och agera tillsammans på världsarenan. Vi har sett nog av resolutioner i t.ex. Bryssel som lösning på problem. En internationell facklig rörelse ska uppföra sig som en rörelse. Nu är det dags för den internationella fackföreningsrörelsen att stiga ut ur skåpet, understryker Ryder.

Som ett embryo till globala kollektivavtal ser Ryder det fyrtiotal globala ramavtal mellan multinationella företag och yrkessekretariaten som tecknats. Vägen hit är lång, men Ryder tror ett världsomspännande kollektivavtal är oundvikligt då arbetsgivarna fungerar allt mer internationellt.

– Det viktiga är att trygga att fackliga grundrättigheter respekteras som minimumbas för en rättvis, öppen världsekonomi, säger FFI:s generalsekreterare, tippad att fortsätta på samma post i den nya organisationen.

Nationell

I Polen har Solidarinosc tillsammans med fackförbundskollegan OPZZ efter tre års arbete nått ett ramavtal för 11 qav de 13 möbelfabriker Ikea har i landet.

– Vårt nästa mål att få ett avtal som gäller i alla elva, inte elva olika. Vid horisonten syns ett kollektivavtal. Men på Swedwood i Polen finns inget fack, medan 80 procent av Ikea-anställda i Sverige hör till facket, säger Andrzej Matla, internationell koordinator på Solidarinosc.

Han konstaterar att företagen, inte heller de finska med polsk ledning, väntar sig ett samarbete med arbetarna. En ny lag kräver dock att arbetarna får information om företagen.

Polska facket har inte nationella kontakter med företagen och arbetsgivarna är oftast är oorganiserade. Men med bistånd av UNI, yrkesinternationalen för fackförbund i privatsektorn, har rikstäckande kollektivavtal ingåtts med brittiska och franska storkedjor inom handeln. Volvos underleverantörer har facket inte nått. Däremot har avtal ingåtts för Volkswagens bägge fabriker.

– Men det blev två avtal, med olika villkor och olika lön, beklagar Matla.

Polska facket ser de europeiska arbetarråden som viktiga potentiella verktyg. Problemet är dock att endast 15 procent av arbetarna i Polen hör till facket. Solidarinosc förlorar årligen 30 000 medlemmar, delvis pensionärer, och är nu nere i 722 000.

– Vi har inte lyckats vända trenden. Det gäller att bygga upp förtroende hos äldre, som har tvångsanslutning under tidigare regim i gott minne, dels hos de unga, säger Matla och tillägger att Polen saknar en riktig politisk vänster.

Utlandsjobb kan hjälpa polska facket

Strömmen av byggnadsarbetare, svetsare, städare med flera går med billigflyg till Irland, England och Norge. Enbart i England jobbar omkring 250 000 polacker. I vissa branscher råder redan brist på arbetskraft i Polen, trots att arbetslösheten ligger på 18 procent.

Irländska facket har engagerat två polacker för att organisera sina landsmän inom byggbranschen. Norska Fellesforbundet gör lika.

– De unga ger positiv feedback hem om facket. Hemvändande med goda erfarenheter av fackligt agerande kan kanske hjälpa de polska fackförbunden, menar Matla.

Solidarinosc, grundat för 25 år sedan i Gdansk, axlar i dag rollen att förmedla kunskap om arbetarrättigheter, social rättvisa och den europeiska sociala modellen till Ukraina, Vitryssland, Kroatien och Bulgarien. Också med Ryssland har vi en nära relation, säger Andrzej Matla, och slår om från engelska till norska.

– Ja, se, jag läser Löntagaren regelbundet, säger historikern Matla, som studerat norska och svenska i Gdansk på 70-talet.

Demokratisera och globalisera

Ett nationellt svar på globala problem är en omöjlighet, sade för sin del John Monks, EFS' generalsekretare, i sitt hälsningstal. Svaret måste vara europeiskt, och — efter världsfackfusionen — även globalt.

– EU balanserar på en knivsegg då arbetet flyttas till billigare områden medan folk flyttar bort från de billigaste, sade Monks och betecknade det som ett hot mot välfärdsstaten, offentlig service och kollektivavtal. Som ett exempel på arbetsgivarnas strävan att med hjälp av arbetsförhållanden i fattigare länder försvaga de rikare nämnde Monks fallet Viking Rosella som behandlas i domstol.

President Tarja Halonen, välinsatt i globaliseringsproblematiken, underströk i sitt tal att globaliseringen också ger möjlighet till nationalekonomisk tillväxt och ökad välfärd.

– Globaliseringen måste demokratiseras och demokratin globaliseras, framhöll hon.