– Vad spelar det för roll om man vinner världen men får ont i ryggen? Vi måste bli bättre på att förutse och förebygga risker. Dålig arbetsmiljö, undermåliga arbetsmetoder och skrala arbetsverktyg hotar vår hälsa, framhöll Jorma Säynäväjärvi, Bygg.

Risker kartläggs sporadiskt, och i de fall den görs sker det med snudd på ribban, sade han och påpekade att korttidsjobb gör att hälften av byggnadsarbetarna står utanför företagshälsovården. Situationen förvärras ytterligare då en lagändring omöjliggör en uppdatering av branschens hälsokontrollsystem Raketti, förankrat hos ETERA, från och med nästa år.

Små arbetsplatser står utanför företagshälsovården påpekade Anita Reunamo, PAM.

– Mentala problem, arbetsoförmögenhet, utmattning beror först och främst på brister i företagshälsovården. Hälsan hos deltidsanställda, snuttjobbare och inhyrd arbetskraft försummas, sade Reunamo som krävde att FFC tar itu med problemen.

I kongressdokumentet föreslås att den svenska modellen med regionala eller branschvisa arbetarskyddsfullmäktige utreds, detta då arbetsplatserna krymper och allt fler saknar eget skyddsombud.

Samutbilda arbetarskyddsaktiva

Tarja Savolainen, PAM, oroades över att arbetssäkerheten riskeras ju fler fastanställda som får stiga åt sidan för inhyrd arbetskraft.

Arbetssäkerheten fungerar inte trots att vi har lagar, förordningar och avtal, underströk Eeva-Liisa Kilpeläinen, PAM.

– Till och med råttor skyddas bättre än människor, ja, också de av turisterna avskydda myggorna i Lappland, sade Kilpeläinen, bosatt i Kemi.

Utvecklingen mot en säkrare arbetsmiljö stampar på stället. Antalet olycksfall minskar inte som väntat, konstaterade Mika Poikolainen, Metall.

– Unga arbetstagare drabbas mest. FFC bör lyfta fram ungas arbetarskydd. Det förebyggande arbetet bör ske redan under studietiden och kunskapen byggas på då de träder in i arbetslivet, sade Poikolainen, arbetarskyddsfullmäktig på Aker Finnyards Helsingforsvarv.

Anneli Jordan, JHL, kritiserade arbetsgivarna för att se bättre arbetsmiljö enbart som en utgiftspost.

– FFC måste satsa på att få arbetarskyddet och företagshälsovården i Finland att fungera. Varför inte utreda möjligheten att samutbilda arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefer, föreslog hon.

Trots att arbetarskyddsfullmäktige oftast har bättre skolning än arbetsgivarsidan i arbetarskydd finns brister också här. I FFC:s kongressdokument påpekas att hälften av fullmäktige saknar utbildning för sitt värv.

Expertläkare behövs som motdrag

Rita Löwenhild, PAM, påtalade brister i arbetsolycksfallsstatistiken. Också de olyckor som beror på våld mot arbetstagarna bör noteras.

Den som drabbats av en arbetsskada kan möts av en tråkig överraskning då ersättning diskuteras, varnade Esko Mononen, Metall, Outokumpu.

– Försäkringsbolagen ska ju också göra resultat. Tyvärr har också FPA stramat åt sin linje, sade han.

Som ett motdrag mot försäkringsbolagens hårdnande linje bör FFC äntligen anställa en expertläkare, menade Keijo Hentonen, Bygg. Anneli Paukkunen, Kemi, ansåg att EK:s aktivitet kräver en heldagslobbare som också kan fungera som rådgivare ifråga om kemikalier, buller med mera.

Också metallarna Lauri Kauppinen och Pekka Pörsti liksom Jorma Vertanen, Pappers, ville också att FFC nu kommer till skott. Resultatet blev att FFC i samråd med förbunden utreder möjligheter att integrera arbetsmedicinsk expertis i sin intressebevakning. Utredningen ska vara klar så den kan beaktas på verksamhetsplanen och budgeten för år 2008 görs upp.

Även om risken att omkomma eller skadas är störst i de mansdominerade FFC-branscherna, där också exponeringen för kemikalier och cancerogena substanser är störst, var servicebranschen mest på hugget. FFC lovade arbeta för en mer detaljerad statistik över arbetsolyckor, yrkesrelaterade sjukdomar och hotfulla situationer, separat för kvinnodominerade branscher.

I FFC:s blivande arbetsmiljöprogram inkluderas också kraven på företagshälsovård för snuttjobbare, samt om trepartsförhandlingar om våld och ensamarbete.

INGEGERD EKSTRAND